Det var ett tag sen jag skrev här så jag tyckte att det var dags att skriva lite. I lördags så var jag som sagt hos Amanda på 18-års kalas. Ju mer jag umgås med henne, desto mer fascinerad blir jag av henne. Förstår inte hur hon kan vara så glad och positiv när hon har en synskada. Hon är en bra förebild.
Den här veckan har jag umgåtts massa med kusiner och haft det väldigt trevlig.(Det är därför jag inte uppdaterat här på ett tag). Jag har även tittat på Michael Jacksons minnesceremoni och på filmen om honom. Det är så sorgligt att han är borta. RIP Michael Jackson!
Nu ska jag sova.
God natt!
onsdag 8 juli 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag säger ju att det är häftigt när människor med olika typer av hinder ändå är så fantastiska.. typ som du:)
SvaraRaderaVad söt du är gumman.Tack för att du finns
SvaraRadera